Söndag 15/11
Dagens soundtrack
Vitamin C - Graduation
Vänner är en sådan magisk sak.
Att man kan hitta folk som det bara känns, rätt med helt enkelt.
Äkta vänner är de som man kanske inte har träffat på flera månader, men när man väl ses
Så är det som om att man har umgåts varenda dag de månaderna.
Man har saker att prata om och även om det blir tyst, så är det inte en pinsam tystnad.
Jag har sådanna vänner.
Ida, Johanna, Linnea och Amanda.
Ni är så otroliga.
Johanna har jag känt sen hon föddes i princip, hennes första år bodde vi t.om i samma hus.
På dalhemsvägen, men de fyttade sedan till en annan villa i Karlskoga.
Ida har jag känt sen 6-års verksamheten, vi blev bästisar på en gång.
Jag minns hur alla ville leka med henne, när det var lekar då man skulle vara 2 och 2.
Men hon sa nästan alltid nej till dem och lekte med mig istället.
Linnea och amanda lärde jag känna ungefär samtidigt, men dem lärde jag känna när jag var lite äldre.
I ungefär 4-6 någongång om jag inte minns helt fel.
Amanda flyttade tyvärr till Piteå med sin familj då vi slutade 9:an och det var inte kul alls.
Linnea och jag hamnade i samma klass på Gymnasiet
Johanna har aldrig gått på samma skola som mig, så det var som vanligt där.
Ida pluggade på gymnasiet i Karlskoga.
Det var under gymnasietiden som vi alla började glida ifrån varanda.
Iaf från Ida och Amanda, tyvärr.
Men det blev så helt enkelt, men vi såg till att träffas så fort Amanda kom och hälsade på från Piteå.
Och då var det så som jag sa tidigare.
När man skulle prata så var det som om det var igår man träffade varandra senast.
Och det var så Otroligt skönt.
Det är en äkta vän.
Inte sånt skit som jag sett folk skriver på bilddagboken.
Om att en äkta vän är någon som bara kliver in hemma, som kallar ens föräldrar Mamma och Pappa osv.
Jag har aldrig kallat någpn av mina kompisars föräldrar Mamma eller Pappa
Och kommer nog inte göra det heller.
And so we talked all night about the rest of our lives
Where we're gonna be when we turn 25
I keep thinking times will never change
Keep on thinking things will always be the same
But when we leave this year we won't be coming back
No more hanging out cause we're on a different track
And if you got something that you need to say
You better say it right now cause you don't have another day
Cause we're moving on and we can't slow down
These memories are playing like a film without sound
And I keep thinking of that night in June
I didn't know much of love
But it came too soon
And there was me and you
And then we got real blue
Stay at home talking on the telephone
And we would get so excitedand we'd get so scared
Laughing at ourselves thinking life's not fair
And this is how it feels
As we go on
We remember
All the times we
Had together
And as our lives change
From whatever
We will still be
Friends Forever
Vitamin C - Graduation
Vänner är en sådan magisk sak.
Att man kan hitta folk som det bara känns, rätt med helt enkelt.
Äkta vänner är de som man kanske inte har träffat på flera månader, men när man väl ses
Så är det som om att man har umgåts varenda dag de månaderna.
Man har saker att prata om och även om det blir tyst, så är det inte en pinsam tystnad.
Jag har sådanna vänner.
Ida, Johanna, Linnea och Amanda.
Ni är så otroliga.
Johanna har jag känt sen hon föddes i princip, hennes första år bodde vi t.om i samma hus.
På dalhemsvägen, men de fyttade sedan till en annan villa i Karlskoga.
Ida har jag känt sen 6-års verksamheten, vi blev bästisar på en gång.
Jag minns hur alla ville leka med henne, när det var lekar då man skulle vara 2 och 2.
Men hon sa nästan alltid nej till dem och lekte med mig istället.
Linnea och amanda lärde jag känna ungefär samtidigt, men dem lärde jag känna när jag var lite äldre.
I ungefär 4-6 någongång om jag inte minns helt fel.
Amanda flyttade tyvärr till Piteå med sin familj då vi slutade 9:an och det var inte kul alls.
Linnea och jag hamnade i samma klass på Gymnasiet
Johanna har aldrig gått på samma skola som mig, så det var som vanligt där.
Ida pluggade på gymnasiet i Karlskoga.
Det var under gymnasietiden som vi alla började glida ifrån varanda.
Iaf från Ida och Amanda, tyvärr.
Men det blev så helt enkelt, men vi såg till att träffas så fort Amanda kom och hälsade på från Piteå.
Och då var det så som jag sa tidigare.
När man skulle prata så var det som om det var igår man träffade varandra senast.
Och det var så Otroligt skönt.
Det är en äkta vän.
Inte sånt skit som jag sett folk skriver på bilddagboken.
Om att en äkta vän är någon som bara kliver in hemma, som kallar ens föräldrar Mamma och Pappa osv.
Jag har aldrig kallat någpn av mina kompisars föräldrar Mamma eller Pappa
Och kommer nog inte göra det heller.
And so we talked all night about the rest of our lives
Where we're gonna be when we turn 25
I keep thinking times will never change
Keep on thinking things will always be the same
But when we leave this year we won't be coming back
No more hanging out cause we're on a different track
And if you got something that you need to say
You better say it right now cause you don't have another day
Cause we're moving on and we can't slow down
These memories are playing like a film without sound
And I keep thinking of that night in June
I didn't know much of love
But it came too soon
And there was me and you
And then we got real blue
Stay at home talking on the telephone
And we would get so excitedand we'd get so scared
Laughing at ourselves thinking life's not fair
And this is how it feels
As we go on
We remember
All the times we
Had together
And as our lives change
From whatever
We will still be
Friends Forever
Kommentarer
Amanda säger:
Love you too <3
Trackback